harspråk
haren kan inte prata
jag kan inte prata med haren
haren har en egen röst
som haren använder
för sig själv
haren knäpper med tungan
jag hör harens knäppande
haren kommer upp ur diket
först ser inte haren mig
sedan ser haren mig
vi ser på varandra
haren och jag
haren kommer närmare
jag kommer närmare haren
jag böjer mig ner
mina ögon ser in i harens ögon
vi möter varandra
det är ett möte
vi har inget språk
men vi har våra kroppar
vi har hår, hud, kött och ben
vi har ögon, näsa, mun och hjärnor
vi har rädslor och krafter
vi lever på samma jord
jag är inte rädd för haren
haren är inte rädd för mig
haren stryker förbi mitt smalben
jag ryser av välbehag
haren står mig så nära
utan att ens veta om det
jag lägger en hand på haren
låter den ligga där
haren sjunker ned i snön
låter sig själv ligga där
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar