pangpoesi

innan jag fanns

innan jag fanns
var världen gjord av siden
det blågröna flöt i stråk ovanför landskapet
täckte för alla fläckar

innan jag fanns
var ingenting annorlunda
samma människor och material
samma tuggande malande munnar
fjärilarna flög och hämtade inte andan

innan jag fanns
låg jorden blek och öde
regnet slog ner i marken
det fanns ingenstans att gömma sig

innan jag fanns
skrapade en man med foten i sin döda frus aska
och tänkte aldrig mer på livet som varit tidigare

innan jag fanns
skällde hundar i fjärran
skyskraporna närmade sig varandra
det gick inte att hitta ut ur
den egna stadsbilden

innan jag fanns
mjölkades dagen på safter
den gula solklimpen gick upp och ner
havet stormade och svallade
allt låg i träda
innan jag fanns